Dag 85 -90 Taekwondotävling

Veckan var präglad av sjukdom i familjen så motionen fick stå tillbaka. Linnéa var bara hemma en dag från skolan, Jouni var hemma flera dagar men han kunde jobba ganska mycket hemifrån som tur var.

På lördagen var det en Taekwondotävling. Det var tyvärr så att Jouni eventuellt skulle spela på lördagen så vi fick planera för det. Och han behövde ha Volvon eftersom hans trummor inte får plats i vår lilla bil. Linnéas tränare hade tidigare sagt attt vi kunde åka med honom men på fredagen sa han att han inte hade någon bil. Hjälp. Vi har ju ingen som vi kan låna bil av så då sa Jouni att då blir det ingen tävling för Linnéa, vi kan inte åka 16 mil i en liten Daihatsu liksom. Så tränaren lyckades gräva fram en bil att låna så det löste sig. Jag skulle vara hos tränaren redan kl. 06.00 så vi fick gå upp tidigt för att hinna.

I bilen kom jag på att jag hade glömt att packa Linnéas fotskydd. I resten av Tyskland är det andra skydd som är tävlingsgodkända, men givetvis i Bayern så måste man ha en annan sorts skydd för de yngre barnen som Linnéa tillhör. Hon tränar med en annan sorts skydd så jag glömde helt enkelt bort att tävlingen var i Bayern och att vi då måste ha de andra skydden. Men tränaren sa att det går säkert att lösa. Vi hade åkt för långt redan för att vända för en sån sak. Tränaren känner ju alla andra tränarna så han sa att det löser sig garanterat.

Vi kom fram efter knappt 2 timmars färd och registrerade Linnéa. Hennes Taekwondopass kollades noga och sen ställde vi oss i vägningskön. För Linnéa är vägningen än så länge ett skämt eftersom hon endast väger 24 kilo och hennes viktklass är under 30 kilo så hon har ju en del kilo till godo. Tyvärr betyder det att hon även tvingas möta betydligt större moståndare. Men tävlandet för hennes del handlar enbart om att samla erfarenhet. Hon behöver tävlingsrutin. På träningen är hon otroligt duktig, men på tävling är det ju en del nervositet så då blir Linnéa lite för passiv, fullt förståeligt.

Det blir alltid långa väntetider innan tävlingarna startar. Först ska ju alla vägas in och först efter det blir startlistorna klara. Det händer ju att folk måste byta viktklass pga av fel vikt. Tjejen som vägde in sig före Linnéa var 60 gram för tung och blev tvungen att byta klass. Tufft. Men gränsen måste ju vara någonstans.

Så blev det då äntligen dags för Linnéas start. Jag stod beredd på läktaren för att filma. Men hennes motståndare lämnade Walk over. Hon hade skadat sig under uppvärmningen och kunde inte starta. Nästa match skulle dröja mer än en timme räknade jag ut så det blev en del väntan igen.

Alla skydd kontrollerades noga av en funktionär. Hjäm, tandskydd, armskydd, underlivsskydd, benskydd, väst och så de stora fotskydden. Det blev lite panik eftersom flickan som vi hade lånat skydden av skulle starta strax efter Linnéa så då kunde hon inte visa upp sina skydd innan matchen. Men det löste sig. De var i samma viktklass och det fanns dessutom risk att de skulle behöva mötas i en match. Tidigare så har Linnéa och den flickan gått i olika klasser men nu hamnade de i samma klass eftersom Linnéa nu har blått bälte.

Linnéas nästa match blev för tuff, hon fick möta den flickan som vunnit de Bayerska mästerskapen de 3 senaste åren så där blev motståndet tufft. En mycket större flicka, huvudet högre än Linnéa. Men Linnéa fick trots det en 3:e plats och medalj.